Vilka hälsopåståenden kan man lita på?

När jag föreläser om näringslära och matmyter får jag ibland frågan vilken typ av studier jag utgår ifrån när jag säger ”Många studier har visat…”. Detta är en väl befogad fråga eftersom det genomförs mängder av studier i olika ämnen, samtidigt som man inte kan dra några slutsatser på befolkningsnivå från särskilt många av dem.

Ett problem som jag tycker märks tydligt när man pratar med människor idag är att många verkar sakna kritiskt tänkande när det gäller sådant de läser eller hör. Man tror att om det står i tidningen eller sägs på radio så måste det ju stämma. Just denna inställning gör mig ibland lite rädd, framför allt eftersom det sägs och skrivs massor med olika saker som inte är pålitliga. En och samma tidning kan dessutom ge två totalt motsägelsefulla budskap om exempelvis hälsa, vilket inte bara gör läsaren förvirrad utan dessutom förstör trovärdigheten för båda budskapen.

Med detta i åtanke blir jag faktiskt glad när det är någon som ifrågasätter mig och det jag säger under en föreläsning. Dyker frågan upp så får jag nämligen chansen att klargöra vad jag baserar mina uttalanden på, vilket förhoppningsvis leder till att åhörarna litar mer på mig och det jag säger.

När man föreläser om näring och hälsa stöter man även på problemet med att människor vill ha enkla lösningar som passar alla, medan verkligheten ser helt annorlunda ut. Jag har skrivit om detta i bloggen tidigare med anledning av matmyterna. Jag tror nämligen inte alls att samma diet fungerar för alla människor, eller att precis alla kan äta samma mat och må bra av det.

Men hur kan man tänka då? Finns det inga enkla sanningar? Måste allt med hälsa vara så krångligt?

Nej, det behöver inte vara krångligt, och visst finns det vissa enkla sanningar. Den allra enklaste är att om man gör av med lika mycket energi som man får i sig så kommer man varken att gå upp eller ner i vikt. På samma sätt så kommer  man att gå upp i vikt om man äter mer än vad man gör av med, och man kommer att gå ner i vikt om man gör av med mer energi än man får i sig.

En annan enkel sanning är att om man äter varierat och äter lite av allt, men inte alltid, så kommer det att vara lättare att  må bra. Överdrifter är sällan bra för kroppen, och att aldrig tillåta sig att äta saker som man tycker om men som anses vara ohälsosamma, kan i längden vara skadligt för den fysiska och psykiska hälsan, på samma sätt som för mycket av det goda kan vara det.

Men hur är det med alla moderna bantningsmetoder som rekommenderas i tidningar och på internet? Hur vet man om forskningen de hänvisar till är pålitlig? Kan man inte lita på att det är en pålitlig bantningsmetod om det är en läkare som förespråkar den?

Det första man bör kika efter i en artikel om en ny bantningsmetod är varifrån den kommer. Är tipsen baserade på att en person har lyckats gå ner i vikt på det sättet, eller baseras råden på forskningsstudier genomförda under många års tid och på hundratals eller tusentals människor? Om många människor, kanske i olika länder och i olika decennier, har lyckats gå ner i vikt med den metod som rekommenderas är sannolikheten större att fler kan få till stånd en viktminskning med samma metod.

Det andra man bör titta efter är var studierna har genomförts och gärna också vilka som ligger bakom den. Om studien har beställts eller sponsrats av exempelvis ett spannmålsföretag så kanske det inte är lika trovärdigt att man går ner i vikt genom att äta  mycket spannmål. Om det däremot finns många studier som visar på att samma viktminskningsmetod är bra, där studierna har genomförts oberoende av varandra och där inga livsmedelsproducenter finns inblandade, så är det mer troligt att vktminskningsmetoden kan fungera.

En annan sak som är ett tecken på att en studie är seriöst genomförd och något som styrker dess trovärdighet, är att studien har haft en kontrollgrupp. Det innebär att det i studien har funnits två undersökningsgrupper där bara den ena har utsatts för  experimentet. Det kan t ex innebära att den ena gruppen uppmuntras eller ombeds att dricka mer kaffe medan kontrollgruppen inte får samma information. Om undersökningen genomförs på många människor och under lång tid så bör man vid olika mätningar av deltagarnas hälsotillstånd kunna utläsa vilken effekt det ökade kaffedrickandet har på människors hälsa, då man kan jämföra med gruppen som inte har druckit lika mycket kaffe.

När det gäller hälsopåståenden i media som har med kost och träning att göra och som kommer från en ”läkare”  så är det viktigt att veta att de flesta läkare inte läser särskilt mycket om vare sig näringslära eller träningslära. Självklart finns det läkare som är specialister på området, men om de var det skulle de knappast gå ut med hälsobudskap i media och låta sig beskrivas som ”läkare” kort och gott. Om man har kunskaperna så vill man gärna visa att man är trovärdig och en specialistläkare inriktad på nutrition eller en professor eller forskare i näringslära eller träningslära skulle inte riskera sin trovärdighet genom att basunera ut budskap om hälsa utan att betona vad som gör att deras budskap är trovärdiga.

Om man vill veta mer om studierna som ”experter” hänvisar till så går det ofta att hitta sammanfattningar av nya (och gamla) studier om hälsa genom olika artikeldatabaser på internet. När det gäller just hälsobudskap är PubMed en av flera bra databaser man kan  söka i. Där kan man söka på artikelns titel eller kombinera olika ord och fraser för att hitta studier om just det område man är intresserad av. Att söka efter artiklar tar dock en del tid så det är antagligen få som letar upp originalartikeln efter att de har hört talas om nya forskningsrön. För dig som ändå är intresserad av att läsa vetenskapliga artiklar eller av att hålla koll på ny forskning så hittar du PubMeds hemsida här.

Som en sammanfattning på detta långa inlägg kommer här några frågor som kan vara bra att fundera över när man  läser  eller hör talas om nya forskningsrön och modedieter i medierna:

– vem förmedlar budskapet?
– vad han eller hon har för utbildning/bakgrund som gör honom/henne lämplig att uttala sig i ämnet?
– vilken typ av studier stödjer han eller hon sig på?
– Vilka har personerna bakom studierna samarbetat med för att komma fram till sitt resultat?
– Finns det något företag eller liknande som har sponsrat studien och som har något att vinna på studiens resultat?

2 thoughts on “Vilka hälsopåståenden kan man lita på?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s