Månadsarkiv: februari 2010

Skånsk äggakaka

När jag har bråttom och är extra sugen på salt mat så brukar jag laga skånsk äggakaka. Ibland blir det äggakaka på traditionellt vis med fläsk eller bacon, lingonsylt och en lätt grönsallad med morotsstrimlor och pumpafrön. Andra gånger serverar jag den utan kött och med en lite matigare sallad med kokta eller wokade grönsaker, som exempelvis vitkål, morötter, broccoli och paprika. Men oavsett tillbehör så är äggakaka en toppenbra rätt till både lunch och middag. Dessutom passar den utmärkt som en del av en lyxig helgbrunch istället för pannkakor. Om du inte har ätit äggakaka innan så tycker jag att du ska testa, varför inte redan till helgen?

Skånsk äggakaka är ett mellanting mellan en pösig ugnsomelett och en pannkaka. Under gräddningen reser sig äggakakan, ungefär som en sufflé, för att sedan sjunka ihop en liten stund efter att man tagit ut den ur ugnen. Om man vill imponera på eventuella matgäster med denna suffléliknande rätt kan det därför vara en bra idé att låta gästerna sitta till bords och vänta medan äggakakan gräddas. Till denna rätt behöver man en gjutjärnspanna med metallhandtag, så att pannan tål att sättas in i ugnen.

 

 

Skånsk äggakaka
2 portioner

4 ägg
4 dl mjölk
4 msk vetemjöl
Salt och peppar
1 tsk smör till stekning

1 paket (ca 200 g) bacon eller rimmat och skivat sidfläsk
Rårörda lingon

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 °C.

Knaperstek fläsk eller bacon i lite smör i en gjutjärnspanna. Lägg sedan fläsket/baconet i en annan stekpanna för senare värmning (när äggakakan är klar).

Häll eventuellt av lite av stekflottet från pannan, eller allt om det ser bränt ut. Smält i så fall lite nytt smör i stekpannan och låt den stå kvar på den heta plattan på spisen.

Vispa ihop ägg, mjölk, mjöl, salt och peppar i en bunke. Häll blandningen i den heta gjutjärnspannan.

Grädda äggakakan i stekpannan i mitten av ugnen i ca 15 minuter.

Värm fläsket/baconet i slutet av gräddningen.

Servera äggakakan och fläsket/baconet med rårörda lingon/lingonsylt och sallad eller wokade grönsaker.

Smaklig måltid! 

Snart dags för ”Passion för Mat”

Efter en härlig men snöig helg i Småland är jag nu tillbaka i Göteborg igen. Jag tänkte börja denna vecka med att tipsa om ett evenemang i Göteborg kommande helg. Nu till helgen, den 26-28 februari, är det nämligen dags för den årliga matmässan Passion för Mat. Mässan hålls som vanligt i Eriksbergshallen på Norra Älvstranden.

 Jag besökte mässan både 2008 och 2009, men detta innebär inte att jag har fått nog. Man kan väl aldrig få för mycket matinspiration, eller vad säger ni ;)?

Under Passion för Mat  har man som besökare möjlighet att provsmaka massor med olika sorters mat, samtidigt som man så klart kan köpa med sig sina nya eller gamla favoriter hem, ofta till speciella mässpriser. Föregående år har det funnits utställare från en mängd olika branscher, och besökarna har fått smaka på såväl kött, fågel, fisk, ägg, grönsaker, frukt och bröd, som kaffe, choklad, ost, glass, olika sorters oljor, kryddor och vin. Eftersom de flesta leverantörerna lyckas presentera sina varor på ett aptitretande sätt är det som ni säkert förstår svårt att gå ifrån den här mässan hungrig. Om man vill vila benen en stund kan man även passa på att se stjärnkockar som exempelvis Leif Mannerström laga mat i Köksskolan, vars scen finns mitt på mässgolvet.

För mer information om öppettider, utställare och aktiviteter på mässan rekommenderar jag ett besök på hemsidan för Passion för Mat.

Fredagspizza

Jag äter pizza väldigt sällan, och när jag väl gör det vill jag så klart att pizzan ska vara optimalt god. Därför brukar det bli så att när jag väl blir sugen på pizza så bakar jag min egen. För ett tag sedan hade jag och några nära vänner pizzakväll hemma i mitt kök, och då lyckades vi få till en så otroligt god fyllning till pizzan att jag så klart måste dela med mig av den!

Eftersom vi hade lite olika åsikter gällande vad som är gott att ha på sin pizza så blev det så att vi gick ihop två och två och gjorde olika fyllningar. Den ena pizzan var med passerade tomater, stekt kycklingfärs, stekt kalkonbacon, stekta champinjoner, hyvlade morötter, hyvlad vitkål, röd paprika, riven herrgårdsost, mozzarellaost och till sist valnötter och färsk basilika. Den andra pizzabottnen toppades med passerade tomater, skivor av stekt ryggbiff, kalkonbacon, champinjoner, riven ost, mozzarellaost och färsk basilika.

Jag föredrar kyckling framför nötkött, åtminstone på pizza, så vilken pizza som jag var med och skapade är nog inte så svårt att lista ut 😉 .

Degen räcker till två bakplåtsstora pizzor, eller till fyra mindre om man hellre vill ha det.


Kycklingpizza med massor av grönsaker.

 

Fredagspizza

Deg:
25 g jäst
2 ½ dl ljummet vatten
2 msk olivolja
½ tsk salt
2 dl grahamsmjöl
4-5 dl vetemjöl

Förslag på fyllning/topping:
400 g krossade eller passerade tomater
400 g kycklingfärs eller vanlig köttfärs
1 portionsbit ryggbiff
1 paket bacon
20 färska champinjoner
2 paprikor
2 morötter
1 liten klyfta vitkål
2 mozzarellaostar
Hårdost, exempelvis grevé eller herrgårdsost
Färsk basilika
Valnötter
Salt och peppar
Eventuellt torkade örtkryddor

Gör så här:
Smula jästen i en bunke. Häll vattnet över jästen och rör om tills jästen har lösts upp.

Rör ner olja och salt. Tillsätt grahamsmjölet och rör ner det mesta av vetemjölet.

Ta sedan upp degen på mjölat bakbord och knåda tills den känns smidig.

Lägg tillbaka degen i bunken och täck över den med en bakduk. Låt jäsa i rumstemperatur i ½-1 timme.

Förbered fyllningen så länge. 

Skala morötterna och forstsätt att skala av tunna strimlor. Skär vitkålen i tunna strimlor med osthyvel. Skär paprikorna i bitar. Skiva champinjonerna.

Skär ryggbiffen i tunna skivor och baconet i mindre bitar. Riv hårdosten och skär mozzarellaosten i små skivor.

Stek kycklingfärsen i lite smör & raps i en stekpanna. Krydda med nymalen svartpeppar, salt (gärna karljohanssvampssalt), basilika och kanske lite chilipeppar. Ta upp färsen ur pannan när den är gyllene och helt genomstekt.

Stek bacon, ryggbiff och skivade champinjoner var för sig i smör och raps i stekpannan och lägg upp på en tallrik allt eftersom det är färdigstekt. Krydda med salt och peppar, samt andra kryddor efter eget tycke och smak. OBS!Ryggbiffen bör inte vara genomstekt.

Sätt ugnen på 250 ºC. Ställ in en plåt mitt i ugnen.

Ta upp pizzadegen på ett mjölat bakbord och knåda den lite. Dela den i två bitar (eller fyra om man vill göra portionspizzor). Kavla ut varje bit till en bakplåts storlek direkt på bakplåtspapper.

Bred passerade eller krossade tomater på bottnarna. Lägg på färs, bacon och/eller stekt ryggbiff, följt av grönsakerna.

Avsluta med hårdost och mozzarellaost samt färsk basilika och valnötter brutna i mindre bitar.

Ta ut den heta plåten ur ugnen och dra på en av pizzorna på plåten. Grädda pizzan i mitten av ugnen 10-15 minuterlls osten och pizzakanterna har fått lite färg.

Ta ut pizzan och flytta över den från plåten till exempelvis en skärbräda. Dra över nästa pizza på den varma plåten och grädda den på samma sätt.

Toppa eventuellt pizzorna med lite ruccola och dela dem sedan i mindre bitar.

Smaklig måltid!

 

Uppskärning av biffpizza.

Semlecupcakes

Triss i semlor!

Igår var det dags för Fettisdagen och från och med igår är det alltså fritt fram för alla semleälskare att äta semlor tills de spricker! Visserligen har det funnits semlor i butikerna i över en månad så det är nog många som redan har fuskätit semlor, men egentligen är det först nu som riktiga semlefantaster tycker att det är okej att äta dem.

Jag måste erkänna att jag aldrig har varit någon direkt älskare av semlor. Det beror framför allt på att jag inte tycker om mandelmassa, och den är ju så klart en viktig del av semlor. Jag brukar dock göra semlor med vaniljkräm istället för mandelmassa. Vissa skulle antagligen inte kalla det för semlor, men oavsett var man står i den frågan så blir vanilj- och gräddfyllda bullar goda, så då tycker jag inte att man ska hänga upp sig på namnet. Dessutom ska väl även vi som inte tycker om eller tål mandelmassa få ha något roligt att längta till i februari?

Efter att ha sett ett recept på semlecupcakes på bloggen Heavenly cupcake så var jag nu tvungen att testa hur det blev. Efter att ha provat så kan jag försäkra att semlecupcakes blir minst lika goda, om inte godare, än vanliga semlor. Att använda en saftig och fluffig kardemummacupcake som bas istället för en torr vetebulle gav verkligen ett lyft till denna  gamla klassiker. Om man tycker om muffins och cupcakes så måste man absolut testa detta recept.

Tillhör man dem som tycker om mandelmassa så kan man naturligtvis ersätta vanilj- och chokladkrämen i receptet med det. Om man inte har någon vaniljstång kan man använda vaniljsocker i krämen. Blanda i så fall ner 1 msk vaniljsocker när krämen har tjocknat och precis innan den ställs för att svalna.

Det går också bra att utesluta crème fraichen i grädden om man inte vill ha någon syrlig smak på semlan. Personligen tyckte jag dock att det blev mycket fräschare så, samtidigt som det var gott med lite syrligare grädde till den söta vanilj- och chokladkrämen.

Semlecupcakes
8 stycken stora och 12-14 mindre

Kardemummacupcakes:
3 ägg
2,5 dl socker
1 tsk vaniljsocker
100 g smör
1 dl mjölk
1 tsk stött kardemumma
3,5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 nypa salt

Vaniljkräm:
2 dl mjölk     
2 dl grädde  
2 äggulor      
2 msk maizena         
1 vaniljstång           
100g vit choklad   
ev hackade/flagade mandlar eller valnötter         

Garnering:
2 dl vispgrädde
½ dl creme fraiche
2 tsk vaniljsocker 

Gör så här: 
Börja med att göra vaniljkrämen. Hacka den vita chokladen i små bitar.

Blanda mjölk, grädde, äggulor och maizena i en rostfri kastrull. Dela vaniljstången på längden och skrapa ur fröna. Lägg i frön och den urskrapade vaniljstången i gräddmjölken i kastrullen.

Låt blandningen sjuda under omrörning i några minuter tills krämen tjocknar. Krämen får inte koka.

Dra av kastrullen från värmen när krämen tjocknat och rör ner den vita chokladen. Rör eventuellt ner hackad eller flagad mandel eller valnötter i krämen. Låt krämen svalna och gör under tiden kardemummacupcakesen. 

Sätt ugnen på 175 ºC. 

Placera ut 8 riktigt stora muffinsformar på en plåt eller sätt mellanstora pappersformar  i en muffinsplåt i teflon. Det går även bra att smörja fördjupningarna i en muffinsplåt med lite margarin eller smör. Då behövs det inga pappersformar.

Vispa ägg, socker och vaniljsocker riktigt pösigt.

Smält smöret i microvågsugn eller i en kastrull på spisen. Tillsätt kardemumman och sedan mjölken. Blanda ner kardemummamjölken i äggsmeten.

Blanda vetemjöl, bakpulver och salt och rör sedan försiktigt ner det i smeten.

Fyll muffinsformarna till 2/3 med smet.

Grädda cupcakesen mitt i ugnen, ca 15 minuter för medelstora cupcakes och 20 minuter för stora. Låt cupcakesen svalna.

Vispa grädden och blanda den med vaniljsocker och crème fraiche.

Ta ur cupcakesen ur formarna. Skär av ett lock på cupcakesen och lägg det åt sidan. Gröp ur innanmätet i cupcakesen så att det bildas en liten grop. Fyll gropen med vaniljkrämen.

Spritsa eller klicka ut crème fraiche-grädden på dina vaniljfyllda cupcakes och lägg locket ovanpå.

Pudra över florsocker och servera genast.

Vilka hälsopåståenden kan man lita på?

När jag föreläser om näringslära och matmyter får jag ibland frågan vilken typ av studier jag utgår ifrån när jag säger ”Många studier har visat…”. Detta är en väl befogad fråga eftersom det genomförs mängder av studier i olika ämnen, samtidigt som man inte kan dra några slutsatser på befolkningsnivå från särskilt många av dem.

Ett problem som jag tycker märks tydligt när man pratar med människor idag är att många verkar sakna kritiskt tänkande när det gäller sådant de läser eller hör. Man tror att om det står i tidningen eller sägs på radio så måste det ju stämma. Just denna inställning gör mig ibland lite rädd, framför allt eftersom det sägs och skrivs massor med olika saker som inte är pålitliga. En och samma tidning kan dessutom ge två totalt motsägelsefulla budskap om exempelvis hälsa, vilket inte bara gör läsaren förvirrad utan dessutom förstör trovärdigheten för båda budskapen.

Med detta i åtanke blir jag faktiskt glad när det är någon som ifrågasätter mig och det jag säger under en föreläsning. Dyker frågan upp så får jag nämligen chansen att klargöra vad jag baserar mina uttalanden på, vilket förhoppningsvis leder till att åhörarna litar mer på mig och det jag säger.

När man föreläser om näring och hälsa stöter man även på problemet med att människor vill ha enkla lösningar som passar alla, medan verkligheten ser helt annorlunda ut. Jag har skrivit om detta i bloggen tidigare med anledning av matmyterna. Jag tror nämligen inte alls att samma diet fungerar för alla människor, eller att precis alla kan äta samma mat och må bra av det.

Men hur kan man tänka då? Finns det inga enkla sanningar? Måste allt med hälsa vara så krångligt?

Nej, det behöver inte vara krångligt, och visst finns det vissa enkla sanningar. Den allra enklaste är att om man gör av med lika mycket energi som man får i sig så kommer man varken att gå upp eller ner i vikt. På samma sätt så kommer  man att gå upp i vikt om man äter mer än vad man gör av med, och man kommer att gå ner i vikt om man gör av med mer energi än man får i sig.

En annan enkel sanning är att om man äter varierat och äter lite av allt, men inte alltid, så kommer det att vara lättare att  må bra. Överdrifter är sällan bra för kroppen, och att aldrig tillåta sig att äta saker som man tycker om men som anses vara ohälsosamma, kan i längden vara skadligt för den fysiska och psykiska hälsan, på samma sätt som för mycket av det goda kan vara det.

Men hur är det med alla moderna bantningsmetoder som rekommenderas i tidningar och på internet? Hur vet man om forskningen de hänvisar till är pålitlig? Kan man inte lita på att det är en pålitlig bantningsmetod om det är en läkare som förespråkar den?

Det första man bör kika efter i en artikel om en ny bantningsmetod är varifrån den kommer. Är tipsen baserade på att en person har lyckats gå ner i vikt på det sättet, eller baseras råden på forskningsstudier genomförda under många års tid och på hundratals eller tusentals människor? Om många människor, kanske i olika länder och i olika decennier, har lyckats gå ner i vikt med den metod som rekommenderas är sannolikheten större att fler kan få till stånd en viktminskning med samma metod.

Det andra man bör titta efter är var studierna har genomförts och gärna också vilka som ligger bakom den. Om studien har beställts eller sponsrats av exempelvis ett spannmålsföretag så kanske det inte är lika trovärdigt att man går ner i vikt genom att äta  mycket spannmål. Om det däremot finns många studier som visar på att samma viktminskningsmetod är bra, där studierna har genomförts oberoende av varandra och där inga livsmedelsproducenter finns inblandade, så är det mer troligt att vktminskningsmetoden kan fungera.

En annan sak som är ett tecken på att en studie är seriöst genomförd och något som styrker dess trovärdighet, är att studien har haft en kontrollgrupp. Det innebär att det i studien har funnits två undersökningsgrupper där bara den ena har utsatts för  experimentet. Det kan t ex innebära att den ena gruppen uppmuntras eller ombeds att dricka mer kaffe medan kontrollgruppen inte får samma information. Om undersökningen genomförs på många människor och under lång tid så bör man vid olika mätningar av deltagarnas hälsotillstånd kunna utläsa vilken effekt det ökade kaffedrickandet har på människors hälsa, då man kan jämföra med gruppen som inte har druckit lika mycket kaffe.

När det gäller hälsopåståenden i media som har med kost och träning att göra och som kommer från en ”läkare”  så är det viktigt att veta att de flesta läkare inte läser särskilt mycket om vare sig näringslära eller träningslära. Självklart finns det läkare som är specialister på området, men om de var det skulle de knappast gå ut med hälsobudskap i media och låta sig beskrivas som ”läkare” kort och gott. Om man har kunskaperna så vill man gärna visa att man är trovärdig och en specialistläkare inriktad på nutrition eller en professor eller forskare i näringslära eller träningslära skulle inte riskera sin trovärdighet genom att basunera ut budskap om hälsa utan att betona vad som gör att deras budskap är trovärdiga.

Om man vill veta mer om studierna som ”experter” hänvisar till så går det ofta att hitta sammanfattningar av nya (och gamla) studier om hälsa genom olika artikeldatabaser på internet. När det gäller just hälsobudskap är PubMed en av flera bra databaser man kan  söka i. Där kan man söka på artikelns titel eller kombinera olika ord och fraser för att hitta studier om just det område man är intresserad av. Att söka efter artiklar tar dock en del tid så det är antagligen få som letar upp originalartikeln efter att de har hört talas om nya forskningsrön. För dig som ändå är intresserad av att läsa vetenskapliga artiklar eller av att hålla koll på ny forskning så hittar du PubMeds hemsida här.

Som en sammanfattning på detta långa inlägg kommer här några frågor som kan vara bra att fundera över när man  läser  eller hör talas om nya forskningsrön och modedieter i medierna:

– vem förmedlar budskapet?
– vad han eller hon har för utbildning/bakgrund som gör honom/henne lämplig att uttala sig i ämnet?
– vilken typ av studier stödjer han eller hon sig på?
– Vilka har personerna bakom studierna samarbetat med för att komma fram till sitt resultat?
– Finns det något företag eller liknande som har sponsrat studien och som har något att vinna på studiens resultat?

Kokböcker om cupcakes

Som den kokboksnörd jag är så är jag ständigt på jakt efter nya, fina och inspirerande kokböcker. Jag resonerar som så att kokböcker kan man inte ha för många av. Detta kanske låter konstigt för alla dem som inte tycker om att laga mat, men eftersom man ändå måste äta flera gånger om dagen så anser jag att man lika gärna kan passa på äta bra och god mat. När inspirationen tryter är bra kokböcker och inspirerande bloggar räddningen för mig. Det är därför jag värdesätter kokböcker så högt (trots att jag nästan aldrig följer recept till punkt och pricka).

Som ni säkert har märkt så har bloggen kommit att handla mycket om tårtor, kakor och cupcakes på sistone. Det beror delvis på att det är så roligt att baka, men även på att jag håller på att sammanställa receptbroschyrer till mina kurser i tårtbakning, cupcakes- och bakelsebakning samt brödbakning.

Jag tycker att det är roligt att skapa egna recept istället för att använda andras, i synnerhet när jag ska hålla i en kurs. Men även om det är kul att experimentera så kan det vara bra att ha ett färdigt recept att utgå ifrån eller inspireras av. Det är i sådana lägen jag gärna tittar i kokböcker.

Häromdagen fick jag frågan om jag kunde rekommendera någon bra cupcakebok. Tyvärr så har jag ingen bra sådan i min egen samling, vilket delvis beror på att de flesta som finns att köpa i Sverige antingen är på engelska eller är översatta från engelska. Problemet med dessa böcker är huvudsakligen att måtten som anges inte följer våra svenska mått.

Jag har visserligen en våg som jag brukar använda när jag bakar, så egentligen utgör det inget problem när ingredienserna i ett recept är angivna i gram. Men det irriterar mig ändå lite att måtten så uppenbart är skapade för amerikanska och engelska förhållanden. 115 g smör och 2 1/3 dl mjöl är ändå ganska konstiga mått för oss svenskar, liksom ugnstemperaturer på 180 °C.

Jag tycker att recept ska vara enkla att följa och föredrar därför svenska kokböcker där även måtten är svenska. Hittills har jag bara lyckats hitta en enda bok om cupcakes som är utgiven på svenska från början, och den heter just ”Cupcakes”. Boken är skriven av amerikanskan Cheryl Lindblad, och trots sitt amerikanska ursprung så är måtten i hennes kokbok är inga försvenskningar av amerikanska mått; hon utgår från våra vanliga dl, msk, tsk och krm, samt de mått som finns markerade på smör och margarinförpackningarna.

Jag har inte boken ”Cupcakes” själv, men jag har boken ”Muffins och smoothies” som är skriven av samma författare. Eftersom jag tycker att den boken är bra så är det troligt att det inte dröjer alltför länge innan Cheryl Lindblads cupcakebok står hemma i min bokhylla också.

Om man inte har något emot amerikanska mått och tycker att det går bra att baka efter engelska recept, så finns det en hel del böcker om cupcakes. Självklart går det att beställa engelska och amerikanska kokböcker på engelska bokhandelssidor nätet, men jag tycker trots allt att det känns smidigare att beställa dem från exempelvis Adlibris eftersom man slipper betala en massa i fraktavgift. Om man söker på ”cupcakes” på Adlibris hemsida så får man dessutom så många träffar att det känns lite onödigt att krångla med att beställa från andra länder.

En cupcakebok på engelska som jag tycker verkar både rolig och inspirerande är kokboken ”Martha Stewart’s Cupcakes”:

Flera av Martha Stewarts recept finns dock upplagda på hennes hemsida, så om man är osäker på om man vill köpa boken så kan man ju alltid kika in på hemsidan först.

Om man föredrar att leta recept och inspiration till cupcakes på nätet istället för i kokböcker kan jag rekommendera er att besöka följande bloggar:

Hello Sugar – Otroligt duktiga Åsa gör så vackra cupcakes att man nästan tycker att det verkar synd att äta upp dem! Inte så mycket recept men gott om inspirerande bilder och tips på hur man spritsar frosting och hur man gör egna dekorationer av sockerpasta. Har även försäljning av cupcakes i Stockholm.

Heavenly cupcake – Danielle är en annan duktig cupcakestjej som bloggar om kakor och bakverk i allmänhet och cupcakes i synnerhet. Det är alltid roligt att kika in här och se vad hon har hittat på för nya bakverk.

O’holy sweet! – Ännu en blogg med underbara cupcakes. Bloggen är skriven på engelska men bloggförfattaren och cupcakeskreatören Linda bor och arbetar i Stockholm.

Cupcakes Take The Cake – En amerikansk blogg om cupcakes som inte bara visar bilder på de mest fantasifulla bakverk utan även ger tips en massa andra saker som har med cupcakes att göra.

Om du känner till någon mer härlig blogg om cupcakes, eller har något tips på en bra cupcakebok, så får du gärna tipsa mig så kompletterar jag min lista.

Snabbakade fiberscones

Ibland vill man äta nybakat bröd direkt, utan att vänta på att en surdeg ska få liv eller på att jästen ska få brödet fluffigt. Då är scones det perfekta brödet. Degen tar bara några minuter att blanda ihop och sedan är det bara att trycka ut den på en plåt och grädda bröden i ugnen. 

Många recept på scones ger ganska ljusa bröd eftersom de bara innehåller vetemjöl. De brukar dessutom innehålla en hel del fett, vilket jag tycker är lite tråkigt. Personligen tycker jag att det blir godare att stryka ett tunt lager smörgåsmargarin på brödet när det är nygräddat än att ha så mycket smör i degen att det känns onödigt att breda smör på det färdiga brödet också.

I helgen experimenterade jag därför fram det här receptet på lite grövre scones med kesella och yoghurt. För smakens skull tillsatte jag även lite Smör & raps, men det går bra att utesluta det flytande margarinet och ersätta det med lite mer kesella och yoghurt för ännu magrare scones.

Det här receptet ger luftiga och mjuka scones, trots att de är ganska fiberrika. Linfrön och grynblandning ger sconesen mer tuggmotstånd och smak än vad ljusare scones har, vilket jag tycker om.

Som med allt bakpulver- eller bikarbonatbröd så är det här brödet godast nybakat. Överblivna scones blir dock goda att rosta dagen efter bakning.  



Två brödkakor som ger åtta portionsstora scones får perfekt plats på en plåt.

Fiberscones
8 bitar

1,5 dl vetemjöl
1 dl grahamsmjöl
1 dl grynblandning
1-2 msk linfrön
2 tsk bakpulver
½ tsk salt
1 dl kesella lätt
2 dl lättyoghurt
25 g flytande margarin

Gör så här:
Sätt ugnen på 250 °C.

Blanda vetemjöl, grahamsmjöl, grynblandning, linfrön, bakpulver och salt i en bunke.

Klicka i kesella, yoghurt och flytande margarin i mjölblandningen. Rör samman allt till en deg.

Om degen är väldigt kladdig kan du behöva blanda i lite mer vetemjöl. Degen ska dock vara ganska lös.

Dela degen i två bitar och forma varje bit till en boll. Tryck  med mjölade händer ut bollarna till 1-1 ½ cm tjocka brödkakor på en bakpappersklädd plåt.

Skär ett kryss i varje kaka så att det bildas 4 bitar av varje degkaka.

Grädda sconesen i mitten av ugnen i ca 10 minuter eller tills bröden är gyllenbruna.

Servera med smör och ost eller skinka, Philadelphiaost och marmelad eller ditt favoritpålägg.


Gyllenbruna och goda scones.